ensv

HajslÀppet 2017

MÄndagen den 7 augusti kl 14.00 Àr det dags för Ärets hajslÀpp. Det Àr smÄflÀckiga rödhajar som fötts och vÀxt upp pÄ Havets hus och som nu ska ut i havet och förhoppningsvis bidra med mer information om arten i framtiden men ocksÄ förstÀrka den fridlysta stammen.

HajslÀppet Àr en del i Havets Hus arbete för att bevara livet i havet och som ocksÄ sker genom att vi informerar om olika arter och deras betydelse, den biologiska mÄngfalden och om hot som finns för havsmiljön.

LÀs mer om bevarandeprojektet hÀr.

PÄ denna sida kommer ni att kunna följa hajarnas resa frÄn Àgg till utslÀpp i havet genom olika filmer under vÄren.

Hajparning

Hajar har inre befruktning och parningen kan gÄ ganska vilt till. Det börjar med att hanen simmar upp mot honan och biter tag i henne. Han drar sedan ner henne till botten dÀr han slingrar sig runt henne. Hajar har tvÄ penisar och en av dessa befruktar han honan med. Parningen tar mellan en kvart till en timma. Vanligtvis sker det pÄ eftermiddagen eller kvÀllen, i alla fall i det stora akvariet inne pÄ Havets Hus.

HÀr nedan finns en unik film frÄn en hajparning inne pÄ Havets Hus.

HajÀgg

Hajembryot vÀxer inuti en Àggkapsel som hÀnger i lÄnga krusiga trÄdar pÄ exempelvis tÄng eller linor i havet. Inne pÄ Havets Hus hÀnger Àggen i snören i ett eget akvarium. Det tar upp till nio mÄnader för hajen att utvecklas och under tiden fÄr den nÀring frÄn gulesÀcken i Àgget. Den smÄflÀckiga rödhajen lÀgger ganska mÄnga Àgg och överlevnaden i fÄngenskap Àr god.

SÄ hÀr ser det ut just nu inne pÄ havets Hus dÀr hajyngel vÀntar pÄ att klÀckas:

HÀr nedan finns en film med ett litet hajyngel inuti sin Àggkapsel.

 

Hajungar

NÀr gulesÀcken Àr tom sÄ vecklar ungen ut sig och simmar ut ur kapseln. Den nyfödda ungen Àr ljus och de berömda flÀckarna bildas alteftersom. Ungen vÀxer ungefÀr tio cm per Är, beroende pÄ temperatur i vattnet. I början fÄr ungarna fint hackad skalade rÀkor att Àta. NÀr de blivit lite större fÄr de bÄde rÀkor, musslor, fisk och bitar av blÀckfisk. För den mesta tiden ligger hajarna pÄ botten och simmar bara ibland. Men nÀr de fÄr mat sÄ blir det snart full aktivitet!

Unga smÄflÀckiga rödhajar, arkivbild.

 

Hajarna som ska slÀppas ut

Hajarna som föds inne pÄ Havets Hus slÀpps för det mesta ut i havet. Innan det vÀgs och mÀts hajarna. De mÀrks ocksÄ med ett nummer pÄ en grön plastbit. Om nÄgon sedan rÄkar fiska upp en av vÄra hajar sÄ kan de lÀsa av numret pÄ plastbiten och rapportera det till oss. DÀrefter mÄste hajen slÀppas tillbaka i havet igen eftersom de Àr fridlysta och inte fÄr fiskas upp i Sverige. Tack vare mÀrkningen vet vi att vÄra hajar rör sig utmed bÄde svenska och norska kusten och att de kan bli minst 14 Är gamla.

MÀtning av en smÄflÀckig rödhaj 15 juni 2017

Nyligen mÀrkt smÄflÀckig rödhaj 15 juni 2017.

 

HajslÀppet

I Är slÀpper vi ut 10 st mÀrkta hajar. De Àr 3 Är gamla och knappt könsmogna. De Àr mÀrkta sÄ att vi kan fÄ bÀttre kunskap om vart de simmar och hur gamla de blir. Det brukar vara vÀldigt populÀrt och slÀppet har blivit en riktig folkfest i Lysekil. HÀr Àr en film frÄn ett tidigare hajslÀpp!

HÀr finns ett reportage frÄn 2016 Ärs hajslÀpp frÄn VÀrldsnaturfonden WWF, Panda Planet.

HÀr finns en film frÄn 2015 Ärs hajslÀpp

HÀr finns en film frÄn 2014 Ärs hajslÀpp

 

Bild: Linda Nyman

Exempel pÄ vad man kan göra för att förbÀttra hajarnas situation:

– Ät inte haj! Hajfenor anses vara en delikatess pĂ„ mĂ„nga platser i vĂ€rlden och serveras Ă€ven i Sverige. Ofta erbjuds de under andra namn Ă€n haj och dĂ€rför mĂ„ste man vara uppmĂ€rksam.

– NĂ€r man Ă€ter vanlig fisk, Ă€t miljömĂ€rkt. DĂ„ minskas risken att haj har fĂ„ngats i onödan pĂ„ grund av dĂ„liga fiskemetoder.
– Stöd vĂ€rldens hajar – MĂ„nga organisationer jobbar för hajarnas överlevnad och havens bevarande. Bland annat kan man bli marinfadder hos VĂ€rldsnaturfonden WWF.
– Bli en Citizen scientist. Om man hittar en mĂ€rkt smĂ„flĂ€ckig rödhaj sĂ„ meddela havets Hus numret pĂ„ mĂ€rket, hajens lĂ€ngd samt var den hittades. Skicka ocksĂ„ gĂ€rna mot ett foto pĂ„ hajen. Andra hajar kan rapporteras till Artdatabankens artportal www.artportalen.se.
– Man kan ocksĂ„ berĂ€tta för andra varför Havets Hus sĂ€tter ut hajar och om hajars situation i havet.

Exempel pÄ vad man kan göra för att förbÀttra situationen i havet:

– Minska mĂ€ngden plast i havet genom att Ă„tervinna dina sopor och aldrig lĂ€mna nĂ„got skrĂ€p nĂ„gonstans.

– Handla mer sĂ€llan och vĂ€lj naturliga material framför syntetiska.

– TvĂ€tta mer sĂ€llan, vĂ€dra och torka av istĂ€llet.

– VĂ€lj produkter utan mikroplaster (undvik polyethylene, polypropylene, polyethylene terephthalate, polymethyl methacrylate och nylon).

– Verka för att din kommun anlĂ€gger grĂ€splaner istĂ€llet för konstgrĂ€splaner och kör dubbfria dĂ€ck.
– För att minska uppvĂ€rmningen och försurningen av haven kan man vĂ€lja miljövĂ€nliga transportmedel och inte genomför lĂ€ngre resor Ă€n nödvĂ€ndigt.

– VĂ€lj lokala och miljömĂ€rkta varor och vĂ€lj miljömĂ€rkt el.

Börja i det lilla eftersom Àven de har effekt i det stora. Tillsammans kan vi hjÀlpa oss sjÀlva genom att hjÀlpa haven. Trots allt kommer syret frÄn vartannat andetag som vi andas frÄn havet.

Havets Hus och WWF

Havets Hus samarbetar med WWF som ger stöd till ÄtgÀrder som vidareutvecklar arbetet med uppfödning och utsÀttning samt informationsspridning om situationen för vÀrldens hajar. Detta samarbete möjliggör för Havets Hus att starta ett forskningsprojekt med avsikt att kartlÀgga genetiken hos bÄde smÄflÀckig rödhaj och knaggrocka i nordiska vatten. LÀs mer om WWF hÀr.

ï»żï»ż
↑