ensv

Hajsläppet 2017

Måndagen den 7 augusti kl 14.00 är det dags för årets hajsläpp. Det är småfläckiga rödhajar som fötts och växt upp på Havets hus och som nu ska utwrite my papers for me i havet och förhoppningsvis bidra med mer information om arten i framtiden men också förstärka den fridlysta stammen.

Hajsläppet är en del i Havets Hus arbete för att bevara livet i havet och som också sker genom att vi informerar om olika arter och deras betydelse, den biologiska mångfalden och om hot som finns för havsmiljön.

Läs mer om bevarandeprojektet här.

På denna sida kommer ni att kunna följa hajarnas resa från ägg till utsläpp i havet genom olika filmer under våren.

Hajparning

Hajar har inre befruktning och parningen kan gå ganska vilt till. Det börjar med att hanen simmar upp mot honan och biter tag i henne. Han drar sedan ner henne till botten där han slingrar sig runt henne. Hajar har två penisar och en av dessa befruktar han honan med. Parningen tar mellan en kvart till en timma. Vanligtvis sker det på eftermiddagen eller kvällen, i alla fall i det stora akvariet inne på Havets Hus.

Här nedan finns en unik film från en hajparning inne på Havets Hus.

Hajägg

Hajembryot växer inuti en äggkapsel som hänger i långa krusiga trådar på exempelvis tång eller linor i havet. Inne på Havets Hus hänger äggen i snören i ett eget akvarium. Det tar upp till nio månader för hajen att utvecklas och under tiden får den näring från gulesäcken i ägget. Den småfläckiga rödhajen lägger ganska många ägg och överlevnaden i fångenskap är god.

Här nedan finns en film med ett litet hajyngel inuti sin äggkapsel.

Bild: Linda Nyman

Exempel på vad man kan göra för att förbättra hajarnas situation:

– Ă„t inte haj! Hajfenor anses vara en delikatess pĂĄ mĂĄnga platser i världen och serveras även i Sverige. Ofta erbjuds de under andra namn än haj och därför mĂĄste man vara uppmärksam.

– När man äter vanlig fisk, ät miljömärkt. DĂĄ minskas risken att haj har fĂĄngats i onödan pĂĄ grund av dĂĄliga fiskemetoder.
– Stöd världens hajar – MĂĄnga organisationer jobbar för hajarnas överlevnad och havens bevarande. Bland annat kan man bli marinfadder hos Världsnaturfonden WWF.
– Bli en Citizen scientist. Om man hittar en märkt smĂĄfläckig rödhaj sĂĄ meddela havets Hus numret pĂĄ märket, hajens längd samt var den hittades. Skicka ocksĂĄ gärna mot ett foto pĂĄ hajen. Andra hajar kan rapporteras till Artdatabankens artportal www.artportalen.se.
– Man kan ocksĂĄ berätta för andra varför Havets Hus sätter ut hajar och om hajars situation i havet.

Exempel på vad man kan göra för att förbättra situationen i havet:

– Minska mängden plast i havet genom att ĂĄtervinna dina sopor och aldrig lämna nĂĄgot skräp nĂĄgonstans.

– Handla mer sällan och välj naturliga material framför syntetiska.

– Tvätta mer sällan, vädra och torka av istället.

– Välj produkter utan mikroplaster (undvik polyethylene, polypropylene, polyethylene terephthalate, polymethyl methacrylate och nylon).

– Verka för att din kommun anlägger gräsplaner istället för konstgräsplaner och kör dubbfria däck.
– För att minska uppvärmningen och försurningen av haven kan man välja miljövänliga transportmedel och inte genomför längre resor än nödvändigt.

– Välj lokala och miljömärkta varor och välj miljömärkt el.

Börja i det lilla eftersom även de har effekt i det stora. Tillsammans kan vi hjälpa oss själva genom att hjälpa haven. Trots allt kommer syret från vartannat andetag som vi andas från havet.

Havets Hus och WWF

Havets Hus samarbetar med WWF som ger stöd till åtgärder som vidareutvecklar arbetet med uppfödning och utsättning samt informationsspridning om situationen för världens hajar. Detta samarbete möjliggör för Havets Hus att starta ett forskningsprojekt med avsikt att kartlägga genetiken hos både småfläckig rödhaj och knaggrocka i nordiska vatten. Läs mer om WWF här.


↑